Primär HIV-infektion
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Akut retroviral syndrom, första fasen av HIV-infektion |
| Nyckelfynd | Mononukleosliknande bild 2–4 veckor efter smitta, extremt hög Virusmängd, negativ eller osäker antikroppstest |
| Behandling | Omedelbar start av Antiretroviral behandling rekommenderas |
Vad är det?
- Primär HIV-infektion (akut HIV, akut retroviralt syndrom) är perioden från smitta till att antikroppssvaret etablerats — normalt de första 4–8 veckorna.
- Symtomgivande hos 50–90 % av de smittade, men diagnosen missas ofta eftersom bilden liknar vanlig virusinfektion.
- Detta är den fas då smittsamheten är som allra högst — en oproportionerligt stor andel av all HIV-transmission sker från personer med primärinfektion.
Patofysiologi
- HIV binder CD4 plus koreceptorn CCR5 (tidiga R5-stammar) på T-hjälparceller, Makrofager och Dendritiska celler.
- Lokal replikation i submukosan de första dagarna (“eclipse phase”, ca 7–10 dygn utan detekterbart virus i blod).
- Därefter spridning till regionala Lymfkörtlar och massiv viremi med virusnivåer upp till 10^6–10^7 kopior/ml.
- Selektiv och närmast irreversibel destruktion av CD4-celler i GALT (tarmens lymfoida vävnad) — 60–80 % av kroppens minnes-CD4-celler förloras redan i denna fas.
- Skadad tarmbarriär → mikrobiell translokation → kronisk Immunaktivering som driver sjukdomsprogressen.
- Latent reservoar i vilande minnes-CD4-celler etableras inom dagar — orsaken till att infektionen inte kan botas.
- Cytotoxiskt CD8-svar och sedan neutraliserande antikroppar pressar ned viremin till en “viral set point” efter 3–6 månader.
Symtom
- Debut 2–4 veckor efter smitta, duration 1–3 veckor, oftast självbegränsande.
- Feber (>80 %), Faryngit, generaliserad Lymfadenopati, myalgi och artralgi, huvudvärk.
- Makulopapulöst Exantem på bål och ansikte (40–80 %) — icke-kliande, uppträder ca dag 2–3 efter feberdebut.
- Orala eller genitala ulcerationer är starkt talande för HIV och ovanliga vid Mononukleos.
- Diarré, viktnedgång, nattsvettningar.
- Neurologiskt: aseptisk Meningit, Facialispares, Guillain-Barrés syndrom.
- Övergående Lymfopeni, Trombocytopeni och lätt Transaminasstegring i labbet.
Diagnostik
| Test | Positiv från | Kommentar |
|---|---|---|
| HIV-RNA (PCR) | Dag 10–12 | Tidigast, extremt höga nivåer talar för akut infektion |
| p24-antigen | Dag 14–20 | Ingår i 4:e generationens kombinationstest |
| 4:e gen. Ag/Ab-test | Dag 15–20 | Screeningtest i Sverige, fönsterperiod ca 4–6 veckor |
| Antikroppar (3:e gen.) | Dag 20–30 | Serokonversion; Western blot historiskt konfirmationstest |
- Kritiskt: vid klinisk misstanke om akut HIV räcker det INTE med ett negativt antikroppstest — beställ HIV-RNA eller kombinationstest och upprepa efter 4–6 veckor.
- Fiebigstadier I–VI beskriver serokonversionens successiva markörmönster.
- Differentialdiagnoser: EBV-mononukleos, CMV, Toxoplasmos, akut Hepatit B, Sekundär syfilis, Influensa, läkemedelsreaktion.
Behandling
- Behandling ska erbjudas omedelbart vid diagnos, oavsett CD4-tal (svenska och internationella riktlinjer).
- Fördelar med tidig start: mindre latent reservoar, bevarad CD4-population i GALT, snabbare normalisering av immunfunktion, eliminerad smittsamhet (U=U — undetectable = untransmittable).
- Standardregim: två NRTI (tenofovir + emtricitabin) plus en Integrashämmare (Dolutegravir eller bictegravir).
- Smittspårning enligt Smittskyddslagen — HIV är Anmälningspliktig och smittspårningspliktig.
- Erbjud samtidig testning för andra Sexuellt överförbara infektioner.
Klinisk pärla
Feber, faryngit och exantem hos en ung vuxen med negativ monospot ska alltid leda till HIV-testning med RNA eller kombinationstest. Orala/genitala sår tillsammans med den bilden är närmast patognomont för akut HIV.
Tenta-fokus
Fönsterperioden och testvalens ordning är kärnfrågan: HIV-RNA positiv ca dag 10, p24 ca dag 16, antikroppar ca dag 22. Kunna också förklara varför smittsamheten är extremt hög just i denna fas.
Kopplingar
- HIV — grundsjukdomen och dess förlopp
- CD4 — receptorn och den cellpopulation som förstörs
- Antiretroviral behandling — omedelbar start är standard
- Mononukleos — viktigaste differentialdiagnosen
- Smittskyddslagen — reglerar anmälan och smittspårning