Lymfopeni

Vad är det?

Lymfopeni är ett sänkt antal lymfocyter i perifert blod. Det är motsatsen till lymfocytos och upptäcks vid differentialräkning av B-celler, eftersom B-LPK ensamt inte visar fördelningen.

Redistribution: vid administration av glukokortikoider ses ofta en lätt och övergående lymfopeni pga omfördelning av T-lymfocyter från blodbanan till lymfoid vävnad. Samtidigt ansamlas neutrofila granulocyter i blodet pga nedreglerade adhesionsmolekyler — en skenbar leukocytos.
Minskad produktion: vid benmärgsinsufficiens, cytostatikabehandling och strålbehandling hämmas den lymfoida cellinjen.
Ökad destruktion eller förlust: vid HIV-infektion och autoimmuna sjukdomar som SLE.
Akut stressreaktion och svår sepsis ger också uttalad övergående lymfopeni.

Kliniskt viktigast är att lymfopeni inte ska misstolkas som sjukdom när patienten står på kortisonbehandling — mönstret neutrofili plus lymfopeni är då förväntat.
Uttalad och ihållande lymfopeni innebär nedsatt cellulärt immunförsvar och ökad risk för opportunistiska infektioner; utredning mot immunbristsjukdom, HIV och malignitet kan vara motiverad.
Lymfopeni tillsammans med anemi och trombocytopeni (pancytopeni) talar för benmärgssvikt eller benmärgsinfiltration och motiverar benmärgsbedömning.
Immunsuppressiv behandling följs ofta med differentialräkning för att styra dosering.