Övre luftvägsinfektion

Kurs: MDBI

Typ	Infektion i luftvägsslemhinnan ovanför larynx; oftast viral och självläkande
Epidemiologi	Vanligaste orsaken till akuta läkarbesök och sjukskrivning; flest fall under vinterhalvåret
Nyckelfynd	Snuva, Nästäppa, Halsont, Hosta, Feber
Agens	Virus i ca 80–90 % (Rhinovirus vanligast); bakteriellt främst Grupp A-streptokocker
Behandling	Symtomatisk; Antibiotika endast vid verifierad bakteriell orsak
Prognos	God, självläkande inom ca 1–2 veckor

Vad är det?

• Övre luftvägsinfektion (ÖLI) är ett samlingsbegrepp för infektioner i luftvägsslemhinnan från näsöppningen ned till och med larynx — dvs ovanför övergången till nedre luftvägar vid trakea.
• Innefattar bl.a. Rinit (vanlig förkylning, common cold), Rinosinuit (bihåleinflammation), Faryngotonsillit (hals- och tonsillinflammation), Akut mediaotit (öroninflammation), Laryngit och Epiglottit.
• Dominerar sjukdomspanoramat i öppenvården; de flesta vuxna drabbas några gånger per år och barn ännu oftare.
• Övervägande virala och självbegränsande — överdriven antibiotikaförskrivning är en viktig drivkraft bakom Antibiotikaresistens.

Etiologi och riskfaktorer

• Virala agens (dominerar): Rhinovirus (vanligast), Coronavirus, Influensavirus, Parainfluensavirus, RS-virus, Adenovirus och humant Metapneumovirus.
• Bakteriella agens: Grupp A-streptokocker (Streptococcus pyogenes, GAS) vid faryngotonsillit; Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis vid rinosinuit och mediaotit; Haemophilus influenzae typ b vid Epiglottit (numera ovanlig efter Hib-vaccination).
• Riskfaktorer: vinterhalvår, trängsel, barn i förskoleålder, Rökning och Immunbrist.

Patofysiologi

• Smitta sker via droppar och direktkontakt; agens infekterar det respiratoriska flimmerepitelet.
• Viral replikation utlöser frisättning av Cytokiner och ett inflammatoriskt svar → vasodilatation, ökad kärlpermeabilitet, Ödem i slemhinnan och ökad Slemsekretion.
• Nedsatt Mukociliär clearance och epitelskada banar väg för sekundär Bakteriell superinfektion (t.ex. purulent sinuit eller otit efter en initialt viral ÖLI).

Symtom

• Snuva (rinorré), Nästäppa, Halsont, Hosta, nysningar, Feber (särskilt hos barn), Huvudvärk och allmän sjukdomskänsla.
• Lokalisationsberoende: ansiktssmärta och tryck vid Rinosinuit, öronvärk vid Akut mediaotit, heshet vid Laryngit.

Diagnostik

• Främst klinisk diagnos; provtagning behövs sällan vid okomplicerad ÖLI.
• Centorkriterier vägleder misstanke om streptokock-faryngotonsillit: feber ≥38,5 °C, ömmande käkvinkeladeniter, beläggning på tonsiller och avsaknad av hosta.
• Strep A-snabbtest vid tillräckligt många Centorkriterier; CRP kan stödja bedömningen men är ospecifikt och skiljer inte säkert viralt från bakteriellt.

Behandling

• Viral ÖLI: symtomatisk — vila, vätska, Paracetamol mot feber och värk, avsvällande Nässpray vid behov.
• Bakteriell orsak: riktad Antibiotika, t.ex. Penicillin V (fenoximetylpenicillin) vid verifierad GAS-tonsillit.
• Antibiotika ska INTE ges vid okomplicerad viral ÖLI.

Prognos

• God; okomplicerad ÖLI läker spontant inom ca 1–2 veckor.
• Komplikationer: Peritonsillär abscess, purulent sinuit, mediaotit samt — efter GAS-infektion — Reumatisk feber och Poststreptokock-glomerulonefrit.

Tenta-fokus

Kunna skilja viral från bakteriell ÖLI. Centorkriterier tillsammans med positivt Strep A motiverar Penicillin V vid Faryngotonsillit. Kom ihåg att de allra flesta ÖLI är virala och inte ska antibiotikabehandlas — en central poäng inom antibiotikastewardship.

Klinisk pärla

Hosta talar EMOT streptokock-tonsillit (räknas som frånvaron av ett Centorkriterium). Ensidig kraftig halssmärta med sväljningssvårighet, buktande gomsegel och förändrad röst (“hot potato voice”) ska väcka misstanke om Peritonsillär abscess.

Kopplingar

• Faryngotonsillit — vanlig deldiagnos där GAS måste övervägas
• Grupp A-streptokocker — viktigaste bakteriella agens och grund för antibiotikaval
• Centorkriterier — klinisk beslutsregel vid halsont
• Rhinovirus — vanligaste orsaken till förkylning
• Akut mediaotit — vanlig komplikation, särskilt hos barn
• Antibiotikaresistens — motivet bakom restriktiv antibiotikaanvändning