Avföringsprov

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	Diagnostisk provtagningsmetod från faeces
Huvudanalyser	Odling, PCR-paneler, Clostridioides difficile-toxin, cystor och maskägg, Kalprotektin, F-Hb, elastas
Vanligaste indikation	Akut diarré > 3–7 dagar, blodig diarré, feber, utlandsvistelse
Nyckelprincip	Analysval styrs av frågeställning — “F-odling” täcker bara bakterier
Fallgrop	PCR detekterar även avdödade organismer och bärarskap

Princip

• Faeces speglar hela mag-tarmkanalens innehåll: mikrober, inflammationsmarkörer, blod, enzymer och osmotiskt aktiva ämnen.
• Avföringen innehåller ~10^11 bakterier per gram normalflora, vilket kräver selektiva medier eller riktad molekylär diagnostik.
• Modern diagnostik är i hög grad PCR-baserade multiplexpaneler som ersatt bred odling — snabbare men med tolkningsproblem.

Vanliga analyser

Analys	Frågeställning	Kommentar
F-odling (Salmonella, Shigella, Yersinia, Campylobacter)	Bakteriell gastroenterit	Krävs för resistensbestämning och epidemiologisk typning
PCR-panel för tarmpatogener	Snabb bred diagnostik	Täcker även EHEC/STEC, virus och parasiter; svar inom timmar
Clostridioides difficile	Antibiotikaassocierad diarré	Tvåstegsalgoritm: GDH + toxin-EIA, PCR på diskordanta
Cystor och maskägg (C&M)	Giardia, Entamoeba histolytica, maskägg	Tre prov olika dagar; låg sensitivitet, ersätts alltmer av PCR
Virusdiagnostik	Norovirus, Rotavirus, adenovirus, sapovirus	PCR
Kalprotektin	Organisk kontra funktionell tarmsjukdom	< 50 µg/g talar starkt mot IBD; > 250 µg/g talar för aktiv inflammation
F-Hb (FIT)	Kolorektal cancerscreening, anemiutredning	Immunokemiskt, specifikt för humant hemoglobin
Pankreaselastas-1	Exokrin pankreasinsufficiens	< 200 µg/g patologiskt, < 100 µg/g uttalad brist
F-fett / faecesfettutsöndring	Steatorré	Ersatts i praktiken av elastas och kliniska prov

Provtagning och praktiskt utförande

• Avföringen får inte blandas med urin eller toalettvatten — använd uppsamlingspapper eller bäcken.
• Fyll provröret till markeringen (ungefär en ärta för fast avföring, 5 mL vid lös).
• Odlingsprov ska helst nå laboratoriet inom 24 timmar; transportmedium förlänger hållbarheten.
• Parasitprov: minst 3 prov med 2–3 dagars mellanrum eftersom utsöndringen är intermittent.
• Notera konsistens enligt Bristol-skalan — laboratoriet avvisar ofta C. difficile-analys på formad avföring, eftersom fyndet då oftast representerar bärarskap.
• Vid misstänkt utbrott: informera laboratoriet och smittskyddsenheten; flera anmälningspliktiga agens enligt smittskyddslagen.

Indikationer för provtagning vid akut diarré

• Blodig diarré, hög feber eller tecken på systemisk infektion.
• Diarré > 7 dagar eller > 3 dagar med kraftig påverkan.
• Immunsupprimerad patient, nyligen antibiotikabehandling eller sjukhusvistelse.
• Utlandsvistelse, misstänkt matförgiftningsutbrott, riskyrke (livsmedelshantering, vård, förskola).
• Inför biologisk behandling eller vid nydiagnostiserad IBD för att utesluta infektion.

Tolkning och fallgropar

• PCR-positivitet betyder inte alltid sjukdom — bärarskap av Clostridioides difficile förekommer hos 5–15 % av friska vuxna och upp till 50 % av spädbarn; toxinpåvisning krävs för diagnos.
• Multiplexpaneler ger ofta fynd av flera agens samtidigt; klinisk bedömning avgör relevans.
• Kalprotektin stiger även vid NSAID-enteropati, infektion, divertikulit och kolorektal cancer — det är en inflammationsmarkör, inte IBD-specifik.
• Falskt negativt F-Hb vid intermittent blödning — upprepa vid kvarstående misstanke.
• Antibiotika bör oftast undvikas vid misstänkt STEC/EHEC — ökar risken för HUS genom ökad toxinfrisättning.
• Amöbadiagnostik kräver artdifferentiering: E. histolytica (patogen) kan inte skiljas mikroskopiskt från E. dispar (apatogen) — PCR eller antigen krävs.

Klinisk pärla

Ordinera aldrig “F-odling” som enda prov vid oklar långdragen diarré. Odling fångar bara ett fåtal bakterier. Vid mer än två veckors diarré efter utlandsresa ska Giardia efterfrågas specifikt, och vid diarré efter antibiotika ska C. difficile analyseras separat — ingen av dem ingår i standardodlingen.

Tenta-fokus

Kunna att Kalprotektin skiljer inflammatorisk från funktionell tarmsjukdom och används för att avgöra vem som behöver Koloskopi, samt att C. difficile-diagnostik kräver både GDH och toxin (eller toxingen-PCR med toxinbekräftelse) — enbart PCR-positivitet kan spegla bärarskap. Kom ihåg att antibiotika är kontraindicerat vid EHEC på grund av HUS-risken.

Kopplingar

• Kalprotektin — nyckelmarkör för tarminflammation
• Clostridioides difficile — vanligaste specialfrågeställningen
• IBD — huvudsaklig differentialdiagnos vid kronisk diarré
• Giardia — missas ofta utan riktad analys
• F-Hb — screening för kolorektal cancer
• Bristol-skalan — standardiserad konsistensbedömning