Vårdrelaterad infektion

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Infektion som uppkommer som följd av vård, behandling eller undersökning inom hälso- och sjukvård eller tandvård, och som inte var under inkubation vid inläggningen.
• Kallas även nosokomial infektion eller VRI; per konvention räknas infektion som debuterar mer än 48 timmar efter inläggning som vårdrelaterad.
• Drabbar cirka 6–9 % av inneliggande patienter i Sverige och är en av de vanligaste vårdskadorna.

Vanligaste typerna

• Urinvägsinfektion — dominerande, nästan alltid kopplad till kvarliggande kateter (KAD).
• Postoperativ sårinfektion — Staphylococcus aureus, koagulasnegativa stafylokocker, tarmflora vid bukkirurgi.
• Pneumoni, särskilt ventilatorassocierad pneumoni med Pseudomonas aeruginosa, Klebsiella och Staphylococcus aureus.
• Sepsis utgången från central venkateter (CVK) — ofta koagulasnegativa stafylokocker eller Candida.
• Clostridioides difficile-infektion efter antibiotikabehandling.

Riskfaktorer

• Främmande material: KAD, CVK, intubation, dränage, implantat — biofilm skyddar bakterierna mot immunförsvar och antibiotika.
• Patientfaktorer: hög ålder, immunsuppression, diabetes mellitus, undernäring, njursvikt.
• Vårdfaktorer: lång vårdtid, bred antibiotikabehandling, överbeläggning, hög personalomsättning.

Mikrobiologi och resistens

• Multiresistenta bakterier är överrepresenterade: MRSA, ESBL-producerande Enterobacterales, VRE och karbapenemas-producerande stammar.
• Vårdmiljön selekterar fram resistens genom antibiotikatryck och sprider den via kontaktsmitta och horisontell genöverföring.
• Norovirus och influensa orsakar vårdrelaterade utbrott genom droppsmitta och kontaktsmitta.

Prevention

• Basala hygienrutiner är den enskilt viktigaste åtgärden: handdesinfektion före och efter varje patientkontakt, handskar, plastförkläde, kortärmat och inga ringar eller klockor.
• WHO:s fem tillfällen för handhygien strukturerar när desinfektion ska ske.
• Undvik onödiga katetrar och ta bort dem så tidigt som möjligt — kateterdagar är den starkaste modifierbara riskfaktorn.
• Antibiotikaprofylax vid kirurgi ges som engångsdos inom 60 minuter före snitt.
• Antibiotikastyrning (antibiotic stewardship), vårdhygienisk övervakning, punktprevalensmätningar och städrutiner.
• Vaccination av personal mot influensa och hepatit B.

Klinisk pärla

Ställ dagligen frågan “behöver patienten fortfarande sin KAD, CVK och antibiotika?” på ronden. De flesta vårdrelaterade infektioner förebyggs genom att ta bort katetrar tidigt, inte genom att lägga till läkemedel.

Tenta-fokus

Vanligast är kateterassocierad urinvägsinfektion; farligast är CVK-relaterad sepsis och ventilatorassocierad pneumoni. Handdesinfektion med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel är den mest effektiva enskilda preventionsåtgärden — men fungerar INTE mot Clostridioides difficile-sporer eller norovirus, där tvål och vatten krävs.

Kopplingar

• Basala hygienrutiner — grundläggande preventionsåtgärd
• Clostridioides difficile — klassisk vårdrelaterad tarminfektion
• MRSA — multiresistent vårdpatogen
• Karbapenemas — extrem resistensmekanism som sprids i vården
• Biofilm — mekanism bakom kateterrelaterade infektioner
• Sepsis — allvarligaste utfallet