Hjärtstopp

Kurs: Basvetenskap 5

Typ	Cirkulationsstillestånd med upphävd effektiv hjärtpumpfunktion
Incidens Sverige	Ca 6 000 utanför sjukhus + 2 500 på sjukhus per år
Diagnos	Medvetslös + ingen normal andning (max 10 sekunders bedömning)
Rytmer	Ventrikelflimmer/VT (defibrillerbara) vs Asystoli/PEA
Nyckelåtgärd	Tidig HLR och tidig Defibrillering
Överlevnad	Ca 11 % utanför sjukhus, 30 % på sjukhus (till utskrivning)

Vad är det?

• Plötsligt upphörande av hjärtats mekaniska pumpfunktion med utebliven cirkulation, medvetslöshet och andningsstillestånd inom sekunder.
• Utan behandling leder syrebristen till irreversibel hjärnskada inom 4–6 minuter. Varje minut utan HLR och defibrillering minskar överlevnadschansen med 7–10 procentenheter.

Etiologi

• Vanligaste orsaken hos vuxna är Ischemisk hjärtsjukdom med Hjärtinfarkt som utlöser ventrikelflimmer (60–70 % av fallen).
• Andra kardiella orsaker: Kardiomyopati, Aortastenos, Långt QT-syndrom, Brugadas syndrom, Myokardit, commotio cordis.
• Icke-kardiella: hypoxi vid drunkning eller kvävning, Lungemboli, intoxikation, blödning, Anafylaxi.
• Hos barn dominerar respiratorisk orsak — hjärtstoppet är sekundärt till hypoxi, vilket förklarar att inledande ventilation prioriteras högre.

Rytmer och prognos

Rytm	Defibrillerbar	Andel	Överlevnad
Ventrikelflimmer	Ja	25–30 %	God, upp till 30–50 % vid bevittnat
Pulslös Ventrikeltakykardi	Ja	Få procent	God
Asystoli	Nej	40–50 %	Mycket dålig (<5 %)
PEA (pulslös elektrisk aktivitet)	Nej	20–30 %	Dålig, beroende på reversibel orsak

Patofysiologi

• Vid Ventrikelflimmer föreligger kaotisk, oorganiserad elektrisk aktivitet med multipla återkopplingskretsar (re-entry) — ingen samordnad kontraktion och därmed noll hjärtminutvolym.
• Ischemi ger ATP-brist, dysfunktionella Na⁺/K⁺-pumpar, cellulär depolarisation och kalciumöverbelastning som skapar det arytmogena substratet.
• Under HLR genereras 20–30 % av normal hjärtminutvolym; koronarperfusionstrycket, som är avgörande för ROSC, byggs upp först efter flera kompressioner och kollapsar direkt vid avbrott — därav kravet på minimala pauser.
• Efter ROSC följer post-cardiac arrest-syndrom: hjärndysfunktion, myokarddysfunktion, systemisk ischemi-reperfusionsskada och kvarvarande utlösande sjukdom.

Behandling — A-HLR

• Kompressioner: 100–120/min, djup 5–6 cm, fullständig återfjädring, avbrott <10 sekunder. Kompression-ventilation 30:2 tills luftvägen är säkrad.
• Defibrillering: bifasisk 150–200 J, direkt återupptagna kompressioner utan rytmkontroll. Rytmkontroll varannan minut.
• Adrenalin 1 mg i.v. var 3–5 minut — omedelbart vid icke-defibrillerbar rytm, efter tredje defibrilleringen vid VF/VT.
• Amiodaron 300 mg efter tredje defibrilleringen, ytterligare 150 mg efter femte.
• Reversibla orsaker — 4 H och 4 T: Hypoxi, Hypovolemi, Hypo-/hyperkalemi och metabola rubbningar, Hypotermi; Trombos (koronar eller pulmonell), Tamponad, Toxiner, Trycksatt Pneumotorax.

Efter ROSC

• Målstyrd temperaturkontroll: undvik feber, håll temperaturen ≤37,5 °C i minst 72 timmar.
• Normoxi (SpO₂ 94–98 %) och normokapni — både hyperoxi och hypokapni förvärrar hjärnskadan.
• Akut Koronarangiografi vid ST-höjning eller stark misstanke om kardiell orsak.
• Neurologisk prognostisering tidigast 72 timmar efter normotermi, med multimodal bedömning (klinik, EEG, NSE, SSEP, MR).

Klinisk pärla

Agonal andning (gasping) förekommer hos upp till 40 % de första minuterna och misstas ofta för normal andning — det är ett tecken på hjärtstopp, inte på bevarad cirkulation. Larma och starta kompressioner.

Tenta-fokus

Enda åtgärderna med bevisad effekt på överlevnad med god neurologisk funktion är tidiga kompressioner av hög kvalitet och tidig defibrillering. Adrenalin ökar andelen ROSC men har begränsad effekt på neurologiskt intakt överlevnad. Kunna 4 H och 4 T utantill.

Kopplingar

• Ventrikelflimmer — vanligaste initiala rytmen vid bevittnat hjärtstopp
• HLR — grundläggande behandling
• Defibrillering — enda botande åtgärden vid VF
• Hjärtinfarkt — vanligaste utlösande orsaken
• ROSC — målet med återupplivningen