Benmärgstransplantation
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 03 Blodcellsutveckling och B-celler, 04 Anemier och Leukemier
Vad är det?
Benmärgstransplantation (allogen eller autolog stamcellstransplantation) innebär att patientens sjuka eller utslagna blodbildning ersätts med hematopoetiska stamceller från blod eller benmärg. Syftet är att bota leukemi och myelom.
Mekanism
- Stamceller skördas ur perifert blod eller benmärg. Mobilisering till blodet görs med G-CSF, som driver ut stamceller från märgnischen.
- Patienten konditioneras med cytostatika och ibland strålbehandling, vilket slår ut den egna hematopoesen.
- Efter infusion vandrar stamcellerna till benmärgshålan och etablerar sig intill stromaceller, osteoblaster och adipocyter i den hematopoetiska mikromiljön.
- Under aplasiperioden — tiden innan transplantatet tar — är patienten djupt neutropen och trombocytopen.
- G-CSF och GM-CSF ges rekombinant för att förkorta aplasiperioden; de påverkar även mogna leukocyters aktivitet och metabolism.
- Vid allogen transplantation krävs HLA-matchning; missmatch ger avstötning eller graft-versus-host-sjukdom.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Uppföljning sker med blodstatus, differentialräkning och upprepad benmärgsprovtagning med kromosomanalys och flödescytometri för att påvisa kvarvarande sjukdom.
- Stigande LPK och retikulocyter är de första tecknen på att transplantatet tar.
- Infektionsrisken under aplasin är den dominerande komplikationen; CRP och odlingar styr handläggningen, medan feber hos neutropen patient alltid är ett akuttillstånd.
Kopplingar
Relaterat: Hematopoetisk stamcell, G-CSF, Leukemi, Myelom, Neutropeni, Aplastisk anemi, Benmärg, HLA