Portavenen

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Vena portae hepatis — den ven som för näringsrikt, syrefattigt blod från mag-tarmkanalen, mjälten, pankreas och gallblåsan till levern.
• Utgör ~75 % av leverns blodflöde (men bara ~50 % av dess syretillförsel); resten kommer från arteria hepatica propria.
• Ett portasystem: två kapillärbäddar i serie — tarmens kapillärer, sedan leverns sinusoider.

Anatomi

• Bildas bakom caput pancreatis i höjd med L2 genom sammanflöde av vena mesenterica superior och vena splenica.
• Vena mesenterica inferior mynnar oftast i vena splenica.
• Löper i ligamentum hepatoduodenale (fria kanten av omentum minus) — bakom och till höger om de två andra strukturerna i portatriaden: ductus choledochus (höger fram) och arteria hepatica propria (vänster fram).
• Delar sig i porta hepatis i höger och vänster gren; vänster gren är förbunden med ligamentum teres hepatis (obliterade vena umbilicalis).
• Saknar klaffar — därför kan tryckstegring fortplantas retrograd ut i portakretsloppet.
• Blodet dräneras via sinusoider till centralvener → venae hepaticae → vena cava inferior.

Funktion

• Levererar absorberade näringsämnen (glukos, aminosyror, vattenlösliga vitaminer) direkt till hepatocyter.
• Möjliggör förstapassagemetabolism av peroralt intagna läkemedel och toxiner — förklarar varför biotillgängligheten kan vara låg och varför sublingual eller rektal administration delvis kringgår levern.
• För tarmbakterier och antigen till leverns Kupfferceller — immunologiskt filter.
• Transporterar bilirubin och gallsalter i det enterohepatiska kretsloppet.

Portosystemiska anastomoser

• Vid portal hypertension (>10 mmHg, oftast levercirros) öppnas kollateraler mellan porta- och kavasystemet:
  • Distala esofagus → esofagusvaricer (klinisk viktigast, risk för massiv övre gastrointestinal blödning).
  • Övre rektum → anorektala varicer (ej samma sak som hemorrojder).
  • Periumbilikalt → caput medusae.
  • Retroperitonealt och via ligamentum falciforme.
• Portal hypertension ger även ascites, splenomegali med hypersplenism och hepatisk encefalopati (shuntning förbi levern → hyperammonemi).

Klinisk relevans

• Portatrombos — vid cirros, malignitet, pankreatit, myeloproliferativ sjukdom eller trombofili.
• Pylefblebit: septisk trombos i portavenen sekundärt till appendicit eller divertikulit → leverabscess.
• Spridningsväg för infektion och tumör: kolorektalcancer metastaserar företrädesvis till levern via portavenen; Alveolär ekinokockos når levern samma väg.
• Pringles manöver — avklämning av ligamentum hepatoduodenale stoppar både portavenöst och arteriellt inflöde vid leverblödning.
• Utreds med ultraljud med doppler, DT buk med kontrast eller MR-angiografi. Trycket skattas med HVPG (hepatic venous pressure gradient).
• Behandling av portal hypertension: icke-selektiva betablockerare (propranolol, karvedilol), endoskopisk ligering av varicer, TIPS.

Klinisk pärla

Rektal administrering av läkemedel ger delvis förbikoppling av levern: nedre rektum dräneras till vena iliaca interna och därmed direkt till vena cava inferior, medan övre rektum går via portasystemet.

Tenta-fokus

Kunna portatriaden och dess inbördes läge, samt de fyra portosystemiska anastomoserna med sina kliniska uttryck. Blödande esofagusvaricer är en akut situation: vätska, terlipressin, antibiotikaprofylax och akut gastroskopi.

Kopplingar

• Levern — målorgan
• Portal hypertension — patologisk tryckstegring
• Esofagusvaricer — livshotande komplikation
• Förstapassagemetabolism — farmakologisk konsekvens
• Papilla Vateri — närbelägen struktur i samma region
• Alveolär ekinokockos — sprids till levern via portavenen