CuraKI

Primär immunbrist

Primär immunbrist

Kurs: Basvetenskap 6

TypMedfödd (genetisk) defekt i immunsystemets utveckling eller funktion
PrevalensCa 1/1200 symtomgivande; > 480 kända gendefekter
VanligastSelektiv IgA-brist (1/600 i Sverige, oftast asymtomatisk)
NyckelfyndRecidiverande, långdragna eller opportunistiska infektioner
DiagnostikBlodstatus med diff, Immunglobuliner, lymfocytsubsets, komplementfunktion
BehandlingImmunglobulinsubstitution, antibiotikaprofylax, Stamcellstransplantation

Vad är det?

  • Ärftliga defekter i immunförsvaret (även kallade inborn errors of immunity).
  • Kan drabba B-lymfocyter (antikroppsbrist), T-lymfocyter (cellulär brist), Fagocytos, Komplementsystemet eller den innata signaleringen.
  • Skiljs från sekundär immunbrist (HIV, cytostatika, steroider, mjältextirpation, malnutrition) som är betydligt vanligare.

Indelning och exempel

GruppAndelExempelTypisk infektion
Antikroppsbrist~55 %CVID, X-bunden agammaglobulinemi, Selektiv IgA-bristKapslade bakterier: Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae
Kombinerad T/B~15 %SCID, Hyper-IgM-syndrom (CD40L-defekt)Virus, svamp, Pneumocystis jirovecii
Fagocytdefekt~10 %Kronisk granulomatös sjukdom, LeukocytadhesionsdefektStaphylococcus aureus, Aspergillus, katalaspositiva
Komplementbrist~5 %C3-konvertas-relaterade defekter, C5–C9-bristRecidiverande Neisseria meningitidis
Syndromala~15 %DiGeorges syndrom, Wiskott-Aldrichs syndrom, Ataxia telangiectasiaBlandad bild

Varningstecken (ESID/Jeffrey Modell)

  • ≥ 4 antibiotikakrävande Otiter per år eller ≥ 2 Sinuiter per år.
  • ≥ 2 Pneumonier per år eller pneumoni som inte läker på adekvat antibiotika.
  • Djupa abscesser i hud eller organ, persisterande oral/kutan Candida-infektion efter 1 års ålder.
  • Bristande viktuppgång eller Failure to thrive hos spädbarn.
  • Behov av intravenös antibiotika för att bemästra infektion; hereditet för immunbrist.
  • Infektion med ovanlig eller opportunistisk mikrob (t.ex. Pneumocystis, atypiska mykobakterier).

Patofysiologi — kliniska ledtrådar

  • Tidig debut (< 6 mån) talar för T-cellsdefekt eller SCID — moderns IgG skyddar mot antikroppsbrist de första 6 månaderna.
  • Debut 6–24 mån när maternellt IgG försvunnit talar för B-cellsdefekt.
  • Vuxendebut ses vid CVID (bimodal topp 5–10 år och 20–40 år).
  • Utebliven Navelsträngsavstötning > 30 dagar → Leukocytadhesionsdefekt.
  • Recidiverande Neisseria-infektion → terminal komplementbrist (kolla CH50 och AP50).

Diagnostik

  • Steg 1: blodstatus med differentialräkning (absolut lymfocytantal, neutrofiler), IgG, IgA, IgM, IgE.
  • Steg 2: vaccinsvar (pneumokockpolysackarid, tetanustoxoid), lymfocytsubsets med flödescytometri (CD3/CD4/CD8/CD19/CD56).
  • Steg 3: komplementfunktion (CH50/AP50), granulocytfunktion (DHR-test för Kronisk granulomatös sjukdom), genetisk panel/WES.
  • TREC-analys i nyföddhetsscreening fångar SCID — infört i Sverige 2019.

Behandling

  • Immunglobulinsubstitution vid antikroppsbrist: 0,4–0,6 g/kg/månad iv eller motsvarande subkutant veckovis; mål dalvärde IgG > 6–8 g/L.
  • Antibiotikaprofylax (t.ex. Trimetoprim-sulfametoxazol mot Pneumocystis), antimykotika och antivirala vid T-cellsdefekt.
  • Stamcellstransplantation är kurativ vid SCID, CGD och hyper-IgM — bör ske före 3,5 månaders ålder vid SCID för bäst överlevnad (> 90 %).
  • Genterapi finns för ADA-SCID och X-SCID.

Klinisk pärla

Ge aldrig levande vaccin (BCG, MPR, rotavirus, varicella) till patient med misstänkt T-cellsdefekt, och ge alltid bestrålade, CMV-negativa blodprodukter — annars risk för fatal transfusionsassocierad GVH-reaktion.

Tenta-fokus

Koppla infektionsmönster till defekt: kapslade bakterier = antikropps- eller mjältbrist; recidiverande Neisseria = terminal komplementbrist; katalaspositiva bakterier och Aspergillus = Kronisk granulomatös sjukdom; virus/svamp/Pneumocystis = T-cellsdefekt.

Kopplingar

Graph View

Backlinks