Lungödem

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 11 Diabetes, Lipidrubbningar och Hjärtmarkörer

Vad är det?

Ansamling av vätska i lungornas interstitium och alveoler, vanligen orsakad av förhöjt hydrostatiskt tryck i lungkapillärerna vid akut vänsterkammarsvikt. Lungödem ger uttalad andnöd och räknas i infarktdiagnostiken som ett typiskt symtom likställt med ischemisk bröstsmärta.

Mekanism

• Nedsatt vänsterkammarfunktion, t.ex. vid akut hjärtinfarkt, höjer fyllnadstrycket i vänster kammare och förmak, vilket fortplantas bakåt till lungvenerna.
• Det stigande hydrostatiska trycket i lungkapillärerna överstiger det kolloidosmotiska trycket och vätska pressas ut i interstitiet och därefter i alveolerna.
• Gasutbytet försämras → hypoxemi, vilket i sin tur ökar myokardiets syrebrist och kan förvärra ischemin.
• Den neurohormonella aktiveringen vid Hjärtsvikt med RAAS-stimulering och vätskeretention ökar blodvolymen och bidrar till ödembildningen.
• Väggstressen frisätter BNP och NT-proBNP från kamrarna.

Klinisk relevans & Diagnostik

I Riks-HIA:s definition av akut hjärtinfarkt räknas lungödem utan annan rimlig förklaring som typiskt symtom, jämte ischemisk bröstsmärta > 10 minuter. Tillsammans med minst ett troponinvärde över beslutsgränsen och ett stigande eller sjunkande förlopp > 50 % räcker detta för infarktdiagnos. Vid akut dyspné används NT-proBNP för att skilja kardiell från pulmonell orsak: ett normalt värde (≤ 125 ng/L i öppen vård, < 300 ng/L i akutvård) tillsammans med normalt EKG gör hjärtsvikt osannolikt. Akut Ekokardiografi är särskilt indicerad vid hypotension eller misstänkta mekaniska komplikationer.

Kopplingar

Relaterat: Hjärtsvikt, Dyspné, Akut hjärtinfarkt, NT-proBNP, Ödem, Ortopné, Ekokardiografi