MAO-hämmare
Kurs: Basvetenskap 5
| Typ | Hämmare av Monoaminoxidas (MAO-A och/eller MAO-B) |
| Preparat | Moklobemid, Selegilin, Rasagilin, Safinamid, fenelzin, tranylcypromin |
| Indikationer | Parkinsons sjukdom, Terapiresistent depression, Atypisk depression |
| Nyckelrisk | Serotonergt syndrom och tyramin-inducerad hypertensiv kris |
| Karenstid | 2 veckor till/från SSRI; 5 veckor efter Fluoxetin |
Vad är det?
- Monoaminoxidas är ett mitokondriellt yttermembranenzym som deaminerar monoaminer.
- Hämning ökar tillgängligt Serotonin, Noradrenalin och Dopamin i synapsen.
- Två isoformer med olika substratpreferens och olika terapeutisk nisch.
MAO-A jämfört med MAO-B
| MAO-A | MAO-B | |
|---|---|---|
| Huvudsubstrat | Serotonin, Noradrenalin, adrenalin, tyramin | Dopamin, fenyletylamin, (tyramin) |
| Lokalisation | Tarmvägg, lever, placenta, noradrenerga neuron | CNS-glia, trombocyter |
| Klinisk användning vid hämning | Antidepressiv effekt | Parkinsons sjukdom |
| Typiska hämmare | Moklobemid (reversibel), klorgylin | Selegilin, Rasagilin, Safinamid |
Preparat och egenskaper
- Moklobemid — reversibel MAO-A-hämmare (RIMA), 300–600 mg/dygn. Tyramin kan tränga undan läkemedlet från enzymet → låg risk för ostreaktion.
- Selegilin — irreversibel MAO-B-hämmare, 5–10 mg/dygn. Metaboliseras till amfetamin och metamfetamin → insomni, ta på morgonen.
- Rasagilin — irreversibel MAO-B, 1 mg × 1, inga amfetaminmetaboliter.
- Safinamid — reversibel MAO-B + glutamatmodulering, mot motoriska fluktuationer.
- Fenelzin/tranylcypromin — irreversibla icke-selektiva; kraftfulla men kräver tyraminfri kost, används vid Terapiresistent depression.
Indikationer
- Parkinsons sjukdom: monoterapi tidigt eller som tillägg till Levodopa för att minska “wearing off”.
- Depression: Atypisk depression (hypersomni, hyperfagi, “leaden paralysis”, rejection sensitivity) svarar särskilt bra.
- Terapiresistent depression efter misslyckade SSRI/SNRI-försök.
- Social fobi och panikångest (moklobemid, andra hand).
Biverkningar
- Ortostatisk hypotension (paradoxalt vanligast med irreversibla), insomni, viktuppgång, sexuell dysfunktion.
- MAO-B-hämmare i parkinsonsammanhang: illamående, hallucinationer, ökade dyskinesier med levodopa.
- Antikolinerga biverkningar saknas i stort — fördel mot Tricykliska antidepressiva.
Interaktioner — de farliga
- Tyramin (“cheese effect”): irreversibel MAO-A-hämning i tarmväggen gör att tyramin från lagrad ost, salami, sojasås, fat-öl, jäst passerar intakt → massiv noradrenalinfrisättning → Hypertensiv kris med huvudvärk, nackstyvhet, ev. intracerebral blödning.
- Serotonergt syndrom vid kombination med SSRI, SNRI, Tramadol, Petidin, triptaner, Linezolid (som själv är svag MAO-hämmare), johannesört, dextrometorfan.
- Sympatomimetika (efedrin, pseudoefedrin, amfetamin) → blodtryckskris.
- Petidin är absolut kontraindicerat — ge Morfin i stället vid smärtbehandling.
Karensregler
| Övergång | Karens |
|---|---|
| SSRI → MAO-hämmare | 2 veckor (5 veckor efter Fluoxetin) |
| MAO-hämmare → SSRI | 2 veckor (moklobemid: 1 dygn) |
| Före elektiv kirurgi | Diskutera med anestesi; undvik petidin och indirekta sympatomimetika |
Klinisk pärla
Linezolid är en reversibel icke-selektiv MAO-hämmare. Sätts det in hos en patient som står på SSRI eller Citalopram kan Serotonergt syndrom uppstå inom timmar — leta efter klonus, hyperreflexi, agitation och feber. Klonus i fotleder är det mest specifika kliniska tecknet.
Tenta-fokus
Kunna varför selektiva MAO-B-hämmare (selegilin, rasagilin) i normaldos INTE kräver tyraminfri kost: tarmens MAO-A är intakt och bryter ned tyraminet. Selektiviteten går dock förlorad vid höga doser. Skilj Serotonergt syndrom (klonus, hyperreflexi, diarré, snabb debut) från Malignt neuroleptikasyndrom (rigiditet av “blyrörstyp”, hyporeflexi, långsam debut, efter dopaminblockad).
Kopplingar
- Monoaminoxidas — målenzymet
- Serotonergt syndrom — den fruktade komplikationen
- Parkinsons sjukdom — huvudindikation för MAO-B-hämmare
- Levodopa — kombineras ofta med MAO-B-hämmare
- SSRI — kontraindicerad kombination
- Tyramin — kostinteraktionens ursprung