Gallvägar
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Anatomisk struktur — extra- och intrahepatiskt gallträd |
| Funktion | Transport, koncentration och tömning av Galla till duodenum |
| Nyckelstrukturer | Ductus hepaticus communis, Ductus cysticus, Ductus choledochus, Gallblåsa, Papilla Vateri |
| Vanligaste sjukdom | Gallsten (kolelitiasis), ca 15 % av vuxna |
| Nyckelmetoder | Ultraljud buk, MRCP, ERCP |
Vad är det?
- Kanalsystem som leder Galla från Hepatocyter till Duodenum.
- Galla innehåller Gallsyror, Bilirubin, Fosfolipider, Kolesterol och elektrolyter; ca 600–1 000 mL/dygn.
Läge och förlopp
- Intrahepatiskt: gallkanalikuli mellan hepatocyter → Heringkanaler → interlobulära gallgångar i portatriaden → ductus hepaticus dexter och sinister.
- Extrahepatiskt: ductus hepaticus dexter + sinister → ductus hepaticus communis → förenas med ductus cysticus → ductus choledochus (ca 6–8 cm, normal diameter ≤6 mm, +1 mm per decennium över 60 år).
- Choledochus löper i ligamentum hepatoduodenale i Portatriaden — förhållandet i triaden: gallgång lateralt (höger), a. hepatica propria medialt, v. portae dorsalt.
- Passerar bakom duodenum och genom Pankreas huvud → förenas med Ductus pancreaticus i ampulla hepatopancreatica → mynnar i Papilla Vateri, omgiven av Sphincter Oddi.
- Gallblåsan (fundus, corpus, collum, infundibulum/Hartmanns ficka) rymmer ca 50 mL och koncentrerar gallan 5–10 ggr genom aktiv Na⁺- och vattenresorption.
Kärl och nerver
- Artär: a. cystica, gren av a. hepatica dextra, identifieras i Calots triangel (ductus cysticus, ductus hepaticus communis, leverns underyta) — nyckelstruktur vid Kolecystektomi.
- Ven: v. cystica → v. portae; direkt dränage till leverbädden.
- Innervation: parasympatiskt via Nervus vagus (kontraktion), sympatiskt via plexus coeliacus. Refererad smärta till höger skulderblad via n. phrenicus (C3–C5).
Funktion och reglering
- Måltid med fett/protein → I-celler i duodenum frisätter Cholecystokinin → gallblåsekontraktion + relaxation av Sphincter Oddi.
- Sekretin från S-celler stimulerar bikarbonatrik sekretion från gallgångsepitelet.
- Enterohepatiska kretsloppet: 95 % av gallsyrorna återresorberas i terminala Ileum via ASBT → portablod → hepatocyt. Cirkulerar 6–8 gånger per dygn.
- Resektion/inflammation i terminala ileum (Crohns sjukdom) → gallsyremalabsorption → Gallsaltsdiarré och ökad gallstensrisk.
Klinisk relevans
| Tillstånd | Nyckelfynd | Handläggning |
|---|---|---|
| Gallsten | Ofta asymtomatisk | Ingen åtgärd om symtomfri |
| Gallstensanfall | Postprandiell smärta epigastriet/höger arcus, <6 h | Analgetika, elektiv Kolecystektomi |
| Akut kolecystit | Feber, Murphys tecken, förhöjt CRP | Antibiotika + kolecystektomi inom 72 h |
| Koledokolitiasis | Ikterus, förhöjt Bilirubin och ALP | ERCP med stenextraktion |
| Kolangit | Charcots triad: feber, ikterus, buksmärta | Akut ERCP-avlastning + antibiotika |
| Primär skleroserande kolangit | Pärlbandsmönster på MRCP, associerad med Ulcerös kolit | Övervakning, risk för Kolangiokarcinom |
| Pankreascancer i caput | Smärtfri ikterus, palpabel gallblåsa (Courvoisiers tecken) | DT, kirurgi/palliation |
Klinisk pärla
Courvoisiers tecken: smärtfri ikterus med palpabel, oöm gallblåsa talar för malign obstruktion (pankreascancer) snarare än sten — en gallblåsa som länge haft stenar är fibrotisk och kan inte dilateras.
Tenta-fokus
Charcots triad (feber + ikterus + buksmärta) = Kolangit → akut ERCP. Läggs Hypotension och konfusion till blir det Reynolds pentad = suppurativ kolangit, livshotande. Kunna Calots triangel och a. cysticas förlopp.
Kopplingar
- Galla — sekretet systemet transporterar
- Enterohepatiska kretsloppet — gallsyrornas återvinning
- Cholecystokinin — hormonell tömningssignal
- ERCP — terapeutisk nyckelmetod
- Ikterus — kardinalsymtomet vid avflödeshinder