Tarm
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 09 Proteiner, Inflammation och M-komponent
Vad är det?
Tarmen är den del av Gastrointestinalkanalen där digestion och absorption sker, och samtidigt kroppens största immunologiska organ. Slemhinnans epitel utgör en barriär mot tarmens mikrobiella innehåll och är därför en central källa till IgA-produktion och till proteinförluster.
Mekanism
- Tarmslemhinnan innehåller stora mängder Plasmaceller som producerar sekretoriskt IgA (dimert) och exporterar det över epitelet.
- Vid kroniska epiteliala affektioner i tarmen ökar ett stort antal kloner sin produktion → polyklonal IgA-ökning i serum, parallellt med motsvarande fynd vid affektioner i Lungor och Hud.
- En skadad slemhinnebarriär ger Proteinförlorande enteropati med läckage av Albumin och andra Plasmaproteiner till tarmlumen → Hypoalbuminemi och Ödem.
- Nedsatt absorptionsyta ger Malabsorption med brist på Järn, Folat och Vitamin B12 och därmed Anemi.
- Tarminflammation driver Akutfasreaktion; Orosomukoid är det känsligaste akutfasproteinet vid enteriter, medan Kalprotektin i faeces speglar granulocytmigration lokalt.
Klinisk relevans & Diagnostik
Vid tolkning av P/S-Proteinfraktioner pekar isolerad polyklonal IgA-stegring mot epiteliala organ, medan kombinerad IgG- och IgA-stegring talar för subakut eller kronisk infektion. Lågt albumin med normal leversyntes och utan Proteinuri ska väcka misstanke om enteral förlust. Vid Inflammatorisk tarmsjukdom används CRP, SR, Kalprotektin och blodstatus för aktivitetsbedömning; Celiaki utreds med Transglutaminasantikroppar, där samtidig IgA-brist är en klassisk fallgrop som ger falskt negativ serologi. Kompendiet listar Tarmsjukdomar bland indikationerna för S-Proteinfraktioner.
Kopplingar
Relaterat: Tarmsjukdomar, IgA, Malabsorption, Proteinförlorande enteropati, Kalprotektin, Celiaki, Enterit, Gastrointestinalkanalen