Th1

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1

Vad är det?

• En av huvudsubtyperna av CD4⁺ T-hjälparceller, specialiserad på försvar mot intracellulära patogener — Mykobakterier, Listeria, Salmonella, Leishmania, virus och intracellulära svampar.

Differentiering

• Induceras av IL-12 från Dendritiska celler och Makrofager, förstärkt av IFN-γ från NK-celler.
• Huvudtranskriptionsfaktor: T-bet (TBX21), via STAT4 (IL-12) och STAT1 (IFN-γ).
• Positiv återkoppling: Th1 producerar IFN-γ → mer IL-12 från APC → mer Th1.

Effektorfunktion

• IFN-γ — den definierande cytokinen. Aktiverar makrofager klassiskt (M1): ökad fagolysosomal fusion, NADPH-oxidas, iNOS och MHC klass II-uttryck.
• TNF-α och Lymfotoxin — bidrar till granulombildning.
• Driver B-cellers klasskifte till opsoniserande och komplementaktiverande IgG-subklasser.
• Hjälper CD8⁺ T-celler via IL-2 och licensiering av dendritiska celler.

Tenta-fokus

Th1-svarets kliniska signatur är granulomet. Ett granulom är inte en misslyckad immunreaktion utan en lyckad inneslutning av en patogen som makrofagen inte kan döda. Det förklarar varför TNF-hämmare reaktiverar latent Tuberkulos: TNF-α håller ihop granulomets struktur, och när det blockeras faller inneslutningen isär och bakterierna sprids. Att kräva IGRA eller PPD före insättning av TNF-hämmare följer direkt ur denna mekanism.

Sjukdomar med Th1-dominans

• Typ IVa-hypersensitivitet — Kontaktdermatit (nickel), Tuberkulinreaktion.
• Crohns sjukdom (Th1/Th17-blandad), Sarkoidos, Typ 1-diabetes, Hashimotos tyreoidit, Multipel skleros (Th1/Th17).
• Transplantatavstötning.

Klinisk pärla

Läpprosans två poler är immunologins tydligaste in vivo-demonstration av Th1 mot Th2. Tuberkuloid lepra = starkt Th1-svar → få bakterier, välavgränsade granulom, men uttalad nervskada av inflammationen. Lepromatös lepra = Th2-dominans → massiv bakteriemängd, diffusa lesioner, svagt cellulärt svar. Samma bakterie, motsatt sjukdomsbild — värdens polarisering avgör allt. Samma logik ses vid Leishmaniasis.

Defekter

• MSMD (mendelsk susceptibilitet för mykobakteriell sjukdom) vid mutationer i IL-12/IL-23p40, IL-12Rβ1, IFN-γR1/R2, STAT1 — svåra infektioner av annars svagt virulenta mykobakterier och salmonella.
• Illustrerar att IL-12–IFN-γ-axeln är oumbärlig och inte redundant.

Kopplingar

Relaterat: T-hjälparceller, Th2, Th17, IFN-gamma, IL-12, Granulom, Makrofager