Ödem

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 09 Proteiner, Inflammation och M-komponent, 08 Njurmarkörer och Urindiagnostik, 11 Diabetes, Lipidrubbningar och Hjärtmarkörer

Vad är det?

Ödem är patologisk ansamling av vätska i interstitiet. Det uppstår när balansen mellan hydrostatiskt och kolloidosmotiskt tryck över kapillärväggen rubbas, eller när lymfdränaget sviktar. I klinisk kemi är ödem framför allt kopplat till Hypoalbuminemi och därmed till proteinfraktionerna.

Mekanism

Klinisk relevans & Diagnostik

Ödem är en av de symtomindikationer som enligt KUL motiverar S-Proteinfraktioner, tillsammans med Proteinuri, Ascites, Anemi och Hyperkalcemi. Utredningen ska skilja de tre huvudmekanismerna åt: mät Albumin, U-Albumin/Albumin-kreatinin-kvot (njurförlust), leversyntesmått (PK-INR, albumin) och NT-proBNP (hjärtsvikt). Vid ren Akutfasreaktion sjunker albumin sällan under 30 g/L och gör det långsamt (T½ 21 dygn) — ett albumin på 13–24 g/L talar därför för syntesdefekt eller massiva förluster snarare än enbart inflammation. Kompendiets typfall för lungemfysem med ödem hade albumin 32 g/L, medan nefrospatienten låg på 5 g/L.

Tenta-fokus

Innan ett törstprov ordineras måste man förvissa sig om att patienten inte är uremisk eller suburemisk. Patienter med latenta eller manifesta ödem kan inte koncentrera urinen normalt under utsvämning av dessa — då föreligger ingen egentlig vätskekarens.

Kopplingar

Relaterat: Hypoalbuminemi, Albumin, Nefrotiskt syndrom, Ascites, Levercirros, Hjärtsvikt, Proteinuri, Kärlpermeabilitet